Ja, varför ska matte låta mej banta, kan man ju undra...

Den här vetrinäen sa att jag var lite mullig och att jag bör gå ned lite. Sen sa folket på små-hunds-träffen att jag borde gå ned både för att må bra och inför utställningen.

Ja, så är det. Jag ska på hundutställning den 14/6. Hösten år 2008 var jag på en inofficell hundutställning i Bjurholm och det gick ganska bra

Då såg jag ut så här, och var bara si så där 7 månader:

Tänk att jag blivet å stor, när jag för inte ens ett år sedan såg ut så här:

I morse vägde matte mej.

Jag kände att hon var spänd.

Ganska snart såg jag ett leende på hennes läppar och jag kunde slappna av...

Nu väger jag 8,5 kg. Jag har gått ner 500 gram på en vecka. Matte säger att det är bra och är det någon jag litar på så är det matte!

I dag fick jag springa med matte & hennes cykel till Obbola. Där fick jag lite knaprigt torrfoder & jag fick träffa Bruno. Vi busade & lekte och det var så härligt!!

Sen fick jag springa hem med matte & hennes cykel. Det är tungt, stundvis, men härligt & roligt också.

När matte skulle ha mej till att simma idag - protesterade jag. Jag rörde mej inte. Inte en tass rörde jag. Jag bara hängde där i flytvästen och väntade ut mattes tålamod OCH jag vann!!

Så då har matte fixat cykel och en springer, men jag springer hellre löst utmed för då kan jag göra mina behov när det passar mej och hittar jag en härlig doft kan jag inspektera den närmare. Dessutom kan jag ta en paus då & då.

9 kg vägde jag i tisdags och nu ska jag vägas varje tisdag. Maten har matte bytt ut & nu får jag inget av hennes egna tillagade mat utan bara knaprigt torrfoder.

I dag kom matte med en uppblåsbar pool som ska vara 50 cm hög. Hon fyllde den mediskallt vatten och trodde jag skulle simma i den. Jag bottnade så jag simmade inte! Då fick jag på mej en flytväst och sen trädde hon en käpp i flytvästens "handtag" så stod matte på ena sidan av poolen och hennes son Emil på den andr sidan MED MEJ i MiTTEN!!! De lyfte upp mej lite med pinnen så jag inte bottnade och då "simmade" jag... Det var inte roligt. Det ar kallt. Jag blev trött. Jag blev blött.

I dag, eller så där på aftonsidan tog matte med mej på en små-hunds-träff.

Det var första gången vi träffade de här småhundarna. Vi skulle träna att stå på ett bord och sen ville alla människor känna på mej och titta mej i munnen. Ingen skamm här inte! Jag fattar inte att man ska vara så intim med varje människa, de är ju inte riktigt kloka. Men många leversnittssmulor fick jag.

Nu hörde jag att folket pratade mycket om min storlek - de tyckte jag var en riktig liten tjockis så nu ska matte börja cykla med mej!  =)

Men hon ska tydligen dra ner på maten också   =(

Nu har jag fått vara hemma med matte 3 vardagar!

Det händer inte mycket och jag saknar arbetet. Matte är krasslig. Jag brukar pussa på henne extra mycket nu.

När hon stoppat i sej lite alvedon tar hon med mej ut med hennes nya rosa cykel & då får jag springa! Det är sååå kul! Sen blir jag lika trött som matte och vi ligger & myser.

Men snart är hon nog frisk & kry, får man hoppas. För även om vi har det mysigt blir lätt lite långtråkigt när hon inte är på hugget.

Ja, då är löpen över och matte tordes då ta mej till en fantastiskt doftrikt ställe.

Vetrinären, kallade hon detta ställe. Bruno följde med, men vi fick inte vara tillsammans. Inga hudar fick vara tillsammans. Mycket märkligt. Det var så många olika voffsingar där MEN inte fick vi ens hälsa på varandra. Mycket retsamt!

Jag fick tillslut ställas upp på ett bord och en tant pratade och kände på mej lite, sen fick vi gå. Jag fattar inte alls vad syftet med detta var. De pratade om 1-års sprutan, men det var ju fixat på mindre än 1 sekund

Jag hade hört värsta historierna om 1-års sprutan & förväntade mej detta:

Så jag hade gruvat en del

Nu är jag snart på G igen. Löpen verkar vara i sitt yttersta slutskeende... Bara jag inte blir skengravid... Har hört att matte pratat med människor som har bekantas bekanta som har hundar som bitt skendräktiga efter löpen.

Låter lite spännande, men jag hoppas inte på det där den här gången. Matte ska nämligen få en cykel i morgon... Det borde innebära massor av spring för mej OCH jag älskar spring.

Man borde väl inte orka springa om man är skendräktig... det hörs inte så.